Detta med att driva konferenslokaler i olika former är en bransch som har vuxit explosionsartat sedan i mitten av 90-talet då den här typen av företagande kom igång på allvar. Att göra affärer – där ligger glamouren. Ledarskapsutbildningar och entreprenörskap. Att vara sin egen lyckas smed. I kölvattnet av denna individens segertåg började konferensanläggningarna som industri och affärsidé att ta fart.
Men, vad är det som motiverar företagare att förlägga sina möten överallt utom på den egna arbetsplatsen, i de egna lokalerna? Hur lyckas man som konferensanläggning att sälja in sig hos företagare och entreprenörer? Vad är det man ska trycka på för att möten och event ska förläggas hos den egna anläggningen?
Frågorna är motiverade för är det inte så att företagarna borde fokusera på företagande och inte på möten? Vilken sträng ska man som entreprenör inom konferens slå an på? Leken, ja leken och lekfullheten och faktiskt möjligheten att slippa jobba, är svaret på frågorna.
Ska vi vara riktigt ärliga så är det ytterst få av oss som är så privilegierade att vi jobbar med vår dröm och att vi gjort vår dröm till vår inkomstkälla och alltså vill vi i första hand vara lediga. Så enkelt är det. Detta är anledningen till att företagare, kommuner och entreprenörer och alla andra inom arbetslivet så fort de har möjlighet vill ha en anledning att hålla en konferens. Det finns ingen anledning att sticka under stol med detta. Det är en ytterst liten promille som skulle säga annorlunda och det är de som har lyckan att jobba med det de älskar. I regel är det konstnärer, musiker och skådespelare. Den store regissören Ingemar Bergman var en av de få som kunde säga att han jobbade med sin dröm och att han därför inte behövde jobba en enda dag av sitt liv. Vi andra; vi åker på konferens.